Carl Fredrik Reuterswärd
Född 1934 i Stockholm
Bosatt i Lausanne, Schweiz
Utbildning
1951-52
L’Ecole Fernand, Lèger, Paris
1952-54
Konstakademin, Stockholm
Separatutställningar i urval
1991
”Retrospective”, The Trafalgar gallery, London
Inter-chiffres, Musée Jenish, Vevey, Schweiz
Dessins, Thielska Galleriet, Stockholm
1992
“Non Violence”, Malmö Stad
“CFR”, Gallery Leger, Bryssel
1993
Gallerie Altes Rathaus Inzligen, Basel
”Das Graphische Werk (CFR)”, Spengel Museum Hannover
Aimé Maeght, Gravures, Mus.Pully, Lausanne
1994
Porträtt, Nationalmuseum, Stockholm
“CRF”, Galerie Valloton, Lausanne
1995
“Non Violence”, Sergels torg, Stockholm
1996
“Non Violence”, München
“Prints”, Accademia, Bergamo, Italien
Hallands Museum, Halmstad
Representerad
Collection des Nations Unies, New York
Museum of Modern Art, New York
Solomon R. Guggenheim Museum, New York
Museum of Holography, New York
Hirshorn Museum and Sculpture Garden, Washington DC
Museum of Contemporary Art, Los Angeles
University Art Museum, Berkely, Californien
San Francisco Art Institute
Temple University, Philadelphia
Collection du Comité Soviétique pour la Paix, Moskva
Sprengel Museum, Hanover
Kunst Museum, Bonn
Dresden Kunstmuseum
Städtische Kunsthalle, Dusseldorf
Museum für Moderne Kunst, Goslar
Museum für Holographie und neue visuelle Medien, Köln
Musée National d’Art Moderne, Centre Pompidou, Paris
Collection de l’Etat Francais, Paris
Fondation Regionale d’Art Contemporain, Picardie, Frankrike
Musée d’Holographic, Paris
Tate Gallery, London
British Museum, London
Museum für Gegenwartskunst, Basel
Kunstmuseum, Kupferstichkabinett, Basel
Kunsthaus, Zurich
Bellerive Museum, Zurich
Kunstmuseum, Berne
Cabinet des Estampes Musée Jenisch, Vevey, Schweiz
Musée de la Main, Lausanne
Musée d’Art Moderne et Contemporain, Genève
Cabinet des Estampes, Genève
Stedelijk Museum, Amsterdam
Louisiana Kunstmuseum, Danmark
Statens Museum for Kunst, Köpenhamn
Munch Museet, Oslo
Museet för samtidskonst, Oslo
Museum of Contemporary Art, Helsingfors
Collection de l’Etat de Luxembourg
Dipartimento Arte Contemporanea, Universitá di Parma, Italien
The National Museum of Contemporary Art, Seoul, Korea
Nationalmuseum, Stockholm
Moderna Museet, Stockholm
Thielska Galleriet, Stockholm
Fotografiska Museet, Stockholm
Operan, Stockholm
Göteborgs Konstmuseum
Röhsska Museet, Göteborg
Malmö Museum
Malmö Stad
Norrköpings Museum
Helsingborgs Museum
Linköpings Museum
Örebro läns Museum
Östersunds Museum
Gävle Museum
Skissernas Museum, Lund
Uppsala Universitet
Statens Porträttsamlingar, Gripsholm
Milla Porträttsamlingar, Stockholm
Muséet, Uttersberg
Grafiska Museet, Helsingborg
Grafikens Hus, Gripsholms Kungsladugård
Björn Ranelid om Carl Fredrik Reuterswärd:
Kärleken är världens första atombomb. Ingen människa kan
skriva vackert med knuten hand och ingen kan skjuta med
pistolen, om pipan slår knut på sig själv. Det vet konstnären,
ty han måste alltid vara en tro högre än livet.
Människans kropp räcker inte till när hon skrattar och
gråter. I drömmen kan en vagn ligga på rygg och sova, medan
loket drar fyrtio andra. En röd blomma slog ut i Carl Fredrik
Reuterswärds hjärna. Då flyttade han pennan från den högra
handen till den vänstra och besegrade vanan och självklarheten.
Konsten är en dörr som står på glänt mellan förnuft och
känsla, vetenskap och religion. Där vandrar det mystiska och outsägliga fritt. Carl Fredrik Reuterswärd känner ingen
vaktmästare med nycklar.
Leken och fantasin besegrar alltid reglerna. Pojken spelar
kula i den gamle mannen. Människans längsta resa är mellan ögat och hjärtat och där krävs inte visum eller pass.
Carl Fredriks barnasinne och humor har gjort honom till
ambassadör för alla nationer.
Ordet uppstår från döden och färdas med ljusets hastighet. Mellan bokstäverna råder större frihet än i dem. Detsamma gäller för siffrorna. Även det vet konstnären. Etik, matematik och konst måste visas, ty de kan inte sägas.
Reuterswärd har funnit att den vänstra handen är mindre sträng än den högra. Den leker med tyngdlagen och låter udda vara jämnt. Det är en seger för konsten.
På en stege av skratt når barnet högre än fursten och tyrannen.
Stockholm den sjuttonde augusti år 2006
Thomas Millroth, Museichef Ystads Konstmuseum:
Carl Fredrik Reuterswärd har upprepade gånger understrukit att ”stil är bedrägeri”. Det skall uppfattas bokstavligt. Han har aldrig varit intresserad av riktningar eller stilar. Allra minst har han känt sig förbunden med traditionens begrepp om komposition, balans, geometri etc. Faktiskt har ju, kubismen inberäknad, den mesta modernismen lutat sig mot detta; även då den tagit avstånd eller revolterat (detta är ju bara en annan form av erkännande – för att revoltera mot sina föräldrar måste man ju ha några!).
Tidigt såg Carl Fredrik Reuterswärd det avgörande brottet med denna klassiska linje – Dada och Duchamp. Spetsat med Wittgensteins språkkritik och Kafkas skepticism mot samhälle och struktur. Här fanns friheten att upprätta en ordning bortom det klassiska, som om det aldrig existerat. Jag tror man måste förstå Carl Fredrik Reuterswärds långa serie teckningar från tidigt 1989 och därefter utifrån detta. Han hade då redan i några perioder skapat bilder och teckningar som var helt utan ”stil”, bortom gängse. Han uppfann och trädde in i den östtyske dissidenten Fridolin Vogelsangs rudimentärt uttrycksfulla pennteckningar. Han hade tidigare på samma vis låtit en annons bli utgångspunkt för en dekads skapande med helt nya tekniska medel : ”Closed for holidays…” Sambandet mellan den frihetliga – varken klassiska eller antiklassiska – hållningen och den egenhändigt upprättade dagordningens möjligheter är uppenbart. Då Carl Fredrik Reuterswärd vaknade upp senhösten 1989 efter en hjärnblödning, var det denna insikt och avsikt som gav honom möjlighet att ta upp skapandet med en ny sorts frihet. Liksom oberörd och obefläckad. Det var en ny möjlighet. Och, ja, det var faktiskt en äkta och uppriktig glädje i detta. Högerhanden hade pensionerat sig och nu kom vänsterns tid, där rännilar ur det förflutna samlades till en ström av teckningar, där lidelse, längtan, undran elektrifierade linjerna. Han tillät sig teckna scener av fantastiska berättelser han knappast själv kunde tyda. Tilldels bottnade de i hans situationer. Balans och åtrå samsades i en ständig kamp om utrymmet. Brist och längtan likaså. Bilderna tog sig snart egna rättigheter, varför det snabbt blir ganska ointressant att fundera över var övergången mellan dröm och förverkligande sker. Eller: det är kanske just denna glidande zon Carl Fredrik Reuterswärd intresserat sig för. Det som grammatik och stil förvränger eller skymmer. Thomas Millroth Museichef Ystads Konstmuseum
<< TILLBAKA
|
